Maria Tuvesson
Kerstin & Karins farmor
Vår farmor i sin vackra klänning
Moster Ingar och hennes man Hans Nilsson är faddrar vid Maria och tvillingsystern Elise dop.
Maria och Elise konfirmerades den 17 mars 1894. En tidig marsdag 1900 flyttar Maria ifrån föräldrahemmet till Ölycke i Högseröd. I december samma år flyttar hon till systern Elise och hennes make Karl i Rönås nr 5 i Östra Kärrstorp. I oktober 1901 får hon flyttbetyg till Vollsjö, men lämnar tillbaka attesten och stannar hos systern i Rönås.
I december 1903 flyttar hon till Görslövs kyrkoby nr 6, där hon fått tjänst som piga. I november 1907 flyttar hon till Sofielund i Västra Skrävlinge där hon arbetar på fabrik.
I oktober 1908 flyttar hon till kvarter Fagotten 1 i Malmö St Johannes.
Maria började sin bana som fabriksarbeterska, men gick snart över till sömmerskeyrket. Att hon var duktig i sömnad har även prästen vittnat om i kyrkobokens anmärkningskolumn.
Förmodligen har hon svårt att livnära sig och sonen på sömmerskelönen, för 1937 tar hon anställning som tvättbiträde på varmbadhuset. Hon flyttar då ifrån Fanan I i St Johannes, Malmö till Klaragatan 3 i Västra Skrävlinge.
På bilden är Maria antecknad på adressen Fanan I. Hon är i gott sällskap, då den berömde Per Albin Hansson är antecknad längst ner på sidan. Hans sambo och livskamrat Sigrid Eleonora Westdahl med dottern Anna-Lisa står antecknade längst upp på sidan.
Farmor gifter sig aldrig, utan tar hand om och fostrar vår far på egen hand. Ingen lätt uppgift på den tiden.
Det har berättats för oss av vår fars kusiner att Maria, som kallades för Mia av släkten, var en rolig, snäll och flitigt arbetande kvinna. Hon älskade att handarbeta. På grund av diabetes togs ena benet av, då det inte ville läka. Hon hade då protes och fortsatte att arbeta som vanligt.
År 1950 bodde hon på adressen Bellevuevägen 6C, Malmö St Johannes.
Vad händer i världen 1879?
Chefredaktören Fredrik Borg från Helsingborg väljs in i riksdagen. Den radikalt liberale Borg blir den förste riksdagsman som reser kravet på kvinnlig rösträtt.
Hämtat ur "Historia i fickformat".