Else Göransdotter
Morfars morfars farmors syster Elnas barnbarns barn och morfars morfars farmors syster Elnas barnbarns barn Nils hustru
Else flyttar 1891 från föräldrahemmet till Norra Skrävlinge. Förmodligen träffar hon Nils Persson, född i Tosterup där. De båda gifter sig i augusti 1891. Året därpå kommer lilla Gerda Amalia till världen i Källs Nöbbelöv. År 1894 bor den lilla familjen i Ramsåsa nr 12, där resten av barnen kommer till världen.
Nils försörjer sin familj som banvaktare. Även sonen Ingvar börjar sin yrkesbana inom järnvägen.
Den stackars Else föder fyra dödfödda barn, vilket måste ha varit en svår tragedi för henne och Nils.
Ännu en sorg drabbar Else, som själv ligger svårt sjuk, när sonen Ingvar Sigfrid insjuknar i lunginflammation och dör endast 19 år gammal endast fyra månader före mor Elses egen bortgång.
Else dör i "Njurfel, svit av spanskan sjukan". Spanska sjukan var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är okänt. De flesta dödsoffer var unga vuxna som i övrigt var friska; i normala influensaepidemier är det istället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast.
Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920, och nådde såväl Arktis som avlägsna öar i Stilla havet. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog, vilket gör Spanskan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid. Antalet döda motsvarar 3-6 % av världsbefolkningen, som då var 1,6 miljarder.
Uppskattningsvis infekterades 500 miljoner, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av alla människor. Av dem som fick diagnosen dog minst 2,5 %, vilket kan jämföras med mer normala influensaepidemier där högst 0,1 % dör.
I Sverige dog 37 573 personer i influensa under åren 1918 - 1920 enligt den officiella statistiken. Till det ska läggas ytterligare något tusental där dödsorsaken sannolikt var influensa. Då den svenska epidemin kulminerade under oktober och november 1918, hade det månadsvisa dödstalet stigit från det normala på ungefär 15 per 1000 invånare till 35 per 1000. Spanskan dödade ungefär 2 % av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där t ex Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka 3 % av kommuninvånarna.
Hämtat ur Wikipedia