(Mätta) Mathea Harvigsson

I födelseboken står det antecknat att dottern till Ola och Kjerstin döps till Mätta. Detta skrivs också in i husförhörslängderna fram till den dagen Mätta lämnar föräldrahemmet. Därefter skrivs hon in med namnet Mathea. Vi vet inte om det är en felskrivning eller om Mathea tar sig det namnet. Normalt använder vi det namn som står i födelseboken, men för att man skall hitta rätt person, använder vi namnet Mathea.

En aprildag 1891 flyttar Mathea till Henriksfält i Glemminge. Här har hon fått plats som mejerska. I oktober 1894 flyttar hon till Henriksdal i Nacka, där hon fått tjänst som hushållerska. I november 1898 flyttar hon till Rekasta i Vårfrukyrka i Uppsala län. I juni 1899 flyttar hon hem till föräldrarna i Smedstorp.

I oktober 1900 går flytten till Högalid i Brännkyrka. En sen novemberdag 1902 gifter sig Mathea i Nacka med Frans August Hellberg, född i Lilla Mellösa, Södermanlands län. Dottern Gerda kommer till världen före äktenskapet. Paret får ytterligare fyra barn; tre döttrar och en son.

Familjen slår sig ner i ett torp i Nydal, Björnlunda. År 1907 flyttar de vidare till Knackhammar i Björnlunda och i september 1918 till Härkällan i Frustuna. I november samma år blir Mathea änka.

Just år 1918 i Frustuna går många bort i epidemi. Så också Mathea och Frans. Mathea den 5 november och Frans den 7 november 1918. I begravningsboken är det sida upp och sida ner med texten influensaepidemi.

Anteckning

Spanska sjukan är en av de dödligaste pandemier som drabbat oss. Under åren 1918-1920 uppskattas mellan 30 och 100 miljoner människor ha dött av sjukdomen – mellan tre och sex procent av världens befolkning! Inte heller Sverige skonades. Här skördade den fruktade epidemin över 30 000 offer. Det var i många fall de unga, i övrigt friska och arbetsföra i åldrarna 20 till 40 år som drabbades, inte som annars är vanligt de gamla och barnen, de som redan är försvagade. Smittan drabbade urskillningslöst i alla samhällsklasser och i stort sett jämnt mellan könen.