Anna-Greta Petersdotter Giertz

Anna-Greta heter Petersdotter i en del av barnens dopatester men ändrar namn så småningom och nämns som Giertz efter fadern. Hos familjen bor även Anna-Gretas far Peter Giertz.

Anna-Greta går bort i barnsbörd, sedan hon fött de båda tvillingarna Elna och Nils. Förmodligen dör även dottern Elna, då hon inte är antecknad i husförhörslängden.

Historia
Under några vårveckor år 1693 drog en skara tyska invandrare med familjer upp till skogsbygderna i norra Skåne.
Skåne skulle försvenskas, och Karl XI hade sett till att skaffa sig pålitliga män söder om den gamla gränsen. En av dem var den förmögne stockholmaren Jöran Adlersteen, känd för hårda nypor men också för stor driftighet. Han hade ett privilegiebrev att driva ett glasbruk på sitt nyinköpta ryttarehemman Henrikstorp i skånska Perstorp. Det var han som budat invandrare från Hessen och Mecklenburg.

Det var ett 30 tal familjer med tyska namn, som under 70 år, och så länge glasbruket var igång, kom att bosätta sig i Henrikstorp och bilda Skånska Glasbruket, som låg 3 kilometer från kyrkbyn och blev ett slutet invandrarsamhälle. De gifte in sig med varandra så länge de kunde hålla ihop och innan bruket lades ner. Sedan flyttade de norrut eller gick upp i det anonyma skånska bondesamhället och förlorade namn och släkttillhörighet, om de var kvinnor.

Men en av glasblåsarmästarnas ättlingar var en av de aderton i Svenska akademien – författaren Artur Lundkvist. Ur glasbruksfädernas nära 300-åriga skugga och ur skånsk mylla kom han, född i byn Hagastad i Perstorps annexförsamling Oderljunga den 3 mars 1906.

I Rullabygget har vår släkt länge brukat jorden både under danskt och svenskt fögderi.

På mödernet fanns glasbrukartraditionerna. Anna-Greta Giertz var enligt Perstorps Kyrkobok född på glasbruket 1756. Hon var fjärde generationen glasbrukssläkt i bygden. På nära håll fick hon uppleva, hur glasbrukets ugnar släcktes 1760, hur en våldsam brand, som antogs vara anlagd, utplånade bruket 1762 och hur glasblåsare tvingades lämna den trakt, som deras förfäder invandrat till 70 år tidigare. De som bröt upp representerade minst åtta av de gamla tyska släkterna och målet var andra glasbruk i Värmland, Annebergs, Liljedals Bro och Liljedals Ed.

Flickorna som stannade kvar i Skåne fick också bryta upp: ut ur det slutna tyska invandrarsamhället Henrikstorp som varat i flera generationer och som lydde under gamla tyska hantverkstraditioner. Ut i det skånska bondesamhället där de blev svenskar. Anna-Greta Giertz som gifte sig med Jöns i Rullabygget borta i Hörja var den första i sitt släktled. Anna Greta var dotter till Petter Giertz och Lena Greta Kamph på glasbruket. Genom familjen Kamph som var en av de mera profilerade släkterna på Henrikstorp så var hon släkt med inte mindre än 9 av de 30 tyska familjerna som fanns på bruket. Lena Gretas far, Matthias Petersson Kamph, var född i Tyskland omkring 1687 och kom till Perstorp i början av 1690-talet med sin far Peter Kamph, född omkring 1657, och sin mor Margaretha Packman, född omkring 1648, båda i Tyskland. Lena-Gretas mor hette Anna Maria Guntlach och var född på glasbruket redan 1694. Hennes föräldrar var det nyetablerade glasbrukets första verkmästarpar, glasblåsarmästaren Hans Jörgen Guntlach och hans hustru Engela födda i Tyskland döda på Henrikstorp, Engela 1753.

Källor
Ingrid Schrewelius Kulturens Värld
Sten Möller Släkt och Hävd (Cecilia Kamph)
John Sundberg
Barbro Petersson Ängelholm (Claus Friedrich Kamph)
Henrikstorp det skånska glasbruket. Noreen&Graebe Göteborg 1964.