Sven Nilsson

Svens föräldrar var Husmannen Nils Svensson och Kjerstina Jöransdotter.

Sven och Catharina gifter sig hos mor Sara Beata i nr 22 Stora Råby. Här kommer de första tre barnen till världen. Sven försörjer familjen som snickare.

Familjen flyttar till Veinge år 1842, där de slår sig ner i Öringe.

På ålderns höst döms Sven för mordbrand i Höks Häradsrätt och blir därmed fånge nr 192. Så här står det i domboken: "Häradsrätten har funnit det lagligen styrkt att Nilsson natten mellan den 9 och 10 augusti 1890 uppsåtligen satt eld på Veinge kommun tillhöriga fattighuset i Öringe, der, förutom den tilltalade Nilsson, vid tillfället jemväl voro inhyste andra fattighjon."

Beskrivningen av honom då han anländer till Malmö Centralfängelse:
längd = 1,62, växt = ordinär, hår = grått, ögon = blå, näsa = rak, ansikte = ovalt,
särskilda kännetecken = flintskallig, lomhörd, dubbelsidigt bråck. Medhavda penningar enligt motbok är 9 kronor 65 öre. Hälsotillstånd = arbetsoduglig.
Trots att han är arbetsoduglig börjar straffarbetet den 9 september 1890, cell i ett år. Avliden i fängelsets sjukhus och begraven å Centralfängelset i Malmö.